Många av Myrios författare har sommarpratat och i år hittar man Arkan Asaad bland pratarna. Den 23 juli sänds hans sommarprat. Eftersom jag av egen erfarenhet vet att Arkan är en mycket god talare som har otaliga skolbesök och föreläsningar bakom sig kommer jag definitivt att lyssna. Jag skulle gissa att programmet även kan komma att passa bra i undervisningen nästa läsår.
Läraren Arian Asinger bloggar fint om Myrios.noveller på sin blogg Bookis. "Jag tror att novellerna som finns i den här samlingen kan få eleverna att känna igen sig och läsguiden kan skapa möjligheter till bra samtal om aktuella innehåll. Dessutom är den interaktiva boken billig att köpa så jag rekommenderar verkligen att man kollar upp det här om det är så att man tycker om att läsa noveller eller vill arbeta med noveller i undervisningen." Läs mer här!
Nu i dagarna dimper nya fina Myriosfoldern ner i hos ämnesansvariga svensklärare på landets alla högstadie- och gymnasieskolor. Håll utkik. För att beställa fler foldrar kontakta oss här. Apropå färdmedel. Just nu rullar Natur & Kulturs egen bokbuss på vägarna och besöker skolor runt om i landet. I bussen finns bland annat Mimmi, som kan svara på det mesta beträffande läromedel från förskoleklass till gymnasiet. Om ni vill ha besök, hör av er till Natur & Kultur. Foto: Julia Alekseeva Hur kan man förnya textsamtalen i klassrummet? Ett tips är att välja noveller utifrån en annan infallsvinkel än man vanligtvis gör. Kanske välja ett motiv man annars bortser från för att det inte uppfattas som tillräckligt centralt. Exempelvis transportmedel. Fordon är en så självklar del av våra liv att vi knappt reflekterar över deras existens. Och bilen eller cykeln som motiv kan tyckas väga lätt i jämförelse med teman som kärlek eller döden. Men genom att närma sig de stora frågorna via mer påtagliga symboler kan man hitta andra samtalsvägar än de man vanligtvis färdas på. Det finns en rik flora av transportmedel i litteraturhistorien. Tåg och bilar har gestaltat modernitet och bilen har kanske också mer än något annat fordon representerat frihet. Ett transportmedel kan också markera övergången från ett livsskede till ett annat. De kan också utgöra en nödvändig komponent i en bildningsresa. Från min egen barn- och ungdomsläsning minns jag oxkärran som Kulla-Gulla anlände till sitt nya hem med, tåget i Maria Gripes Skuggserie och förstås utvandrarnas skeppsfärd över Atlanten samt Kerouacs alter egos luffande över amerkanska kontinenten. Också tågets betydelse i Anna Karenina har etsat sig fast. Dagens unga skulle kanske relatera till Hogwartsexpressen eller tåget som för Katniss till hungerspelen. I en av de mest populära svenska novellerna, ”Att döda ett barn” av Stig Dagerman, spelar bilen en avgörande roll. Novellen var också ett beställningsverk för att stävja fortkörning. I Olof Lagercrantz biografi över Dagerman skildras en bilresa de båda männen gjorde och hur upplivad och lycklig Dagerman blev när de varit en hårsmån från att krocka. Denna beskrivning inspirerade författaren Mats Kempe att skriva novellen ”Adam – mellan liv och död”, där det förekommer en liknande nästankrock mellan två bilar och där karaktären Adam blir närmast extatisk över att ha varit så nära döden. Även i andra Myriosnoveller figurerar fordon. Gunnar Ardelius ”Fragile N.4” är vad man skulle kunna kalla en road-novell. Den utspelar sig till stor del i en bil som plockat upp den unge liftaren, novellens huvudperson. Samtalen mellan den kvinnliga föraren och tonårspojken blir förtätade. ” ”Det är intimt att sitta i en bil med någon man inte känner”, säger hon och skrattar. ”Jag får liksom lust att berätta mitt livs historia.” ”(Myrios.noveller s. 272). I både ”Adam” och ”Fragile” spelar också tunnelbanetåg en särskild roll. I båda novellerna är tunnelbanan förknippad med döden. Huvudpersonen i ”Fragile” har tagit med sin flickvän in i Stockholms tunnelbanetunnlar. Hon blir rädd, springer i panik och blir nästan överkörd av ett tåg. I ”Adam” befinner sig berättaren i ett tunnelbanetåg när han ser den då döde Adam i ett parallellgående tåg. Han ser också sig själv - en annan, mycket lyckligare version av sig själv - i det andra tåget, innan det försvinner bort in i de mörka tunnlarna. I ”Det blåser alltid på Märsta station” av Kristoffer Leandoer skapar en pendeltågsresa novellens riktning och ramar. Berättaren reflekterar över mammans död, på väg från den blåsiga stationen i Märsta och in till Stockholm. Tåget utgör en pendelrörelse bort från den trånga tristessen och tunga sorgen in till den löftesrika storstaden och sedan tillbaka ut igen. Bussen är skådeplats för en av parallellhandlingarna i ”Jungfru skär” av Erik Axl Sund. Två tjejer sitter och snackar rasistisk skit och drar det ena nedsättande skämtet efter det andra. En buss är en bra plats att placera sina karaktärer på. De är där de är och kan inte göra mycket annat. Författaren kan därför fokusera på de inre tankarna eller dialogen, som i "Jungfru skär". Samtidigt är en buss inte en sluten värld utan det kan fortfarande hända saker runt omkring karaktärerna. I två av novellerna som ingår i Tema Resa, ”Fredskåren” av Karolina Ramqvist och ”Äkta porslin” av Alejandro Leiva Wenger, förekommer det flygresor. Karaktärerna måste flyga för att ta sig dit de ska. Men flyget understryker också att karaktärerna tar sig mellan för dem två olika världar. De lämnar en identitet bakom sig och tillägnar sig – eller påtvingas – en annan identitet på den nya platsen. Det kanske mest rörande transportmedlet i "Myrios.noveller" är cykeln som förekommer i Sami Saids ”Revanschen”. Som barn kan berättaren inte cykla, han har inte ens någon cykel. Det är en allvarlig brist eftersom killarna i skolan utmanar varandra att forsa ner för kullen där skolan ligger utan att bromsa. Men han är säker på att om han också skulle kunna visa att han vågar åka nerför backen så skulle han bli accepterad. Bli en i gemenskapen. Hans mamma trollar tillslut fram en cykel åt honom. Det går dock inte alls som han tänkt sig. Cykelfärden slutar i förnedring. I vuxen ålder återvänder berättaren till den lilla staden. Han vill ha revansch och tjatar sig till en lånecykel hos den lokala cykelhandlaren. Äntligen kan också han ta sig nerför backen på rätt sätt. Arkan Asaad är ny medlem i Kulturrådets arbetsgrupp för litteraturstöd. Han säger att han hoppas kunna främja bars och ungas läsning inifrån. Arkan Asaads självbiografiska novell "Gift mot sin vilja" finns med i "Myrios.noveller" under Tema Instängdhet. Novellen är inläst av författaren själv. Jag har själv läst novellen med niondeklassare med fantastiskt gott resultat. Det är sällan en novell griper tag i alla så pass mycket som "Gift mot sin vilja" gjorde. Vi fick även besök av Arkan Asaad själv och han trollband våra ganska...hm...ystra elever fullkomligt. För att du lättare ska hitta vilka noveller som bästa passar in i din planering är Myrios noveller ämnestaggade. Mer 180 ämnesord är länkade till de olika novellerna. Novellerna är taggade högt och lågt med så spridda ämnestaggar som: miljöbeskrivningar, korv stroganoff, väder och vi-och-dom. Till exempel är Hans Koppels novell ”Den tyste” taggad med: tema hemligheter, hemlighet, mord, skola, sociala hierarkier, ungdomar, döden, flashback, kriminalnovell. Karolina Ramqvists berättelse ”Fredskåren” är taggad med ämnena tema resa, resa, fredskåren, kärlek, triangeldrama, otrohet, sex, miljöbeskrivningar, karibien, hemlighet. För att välja noveller utifrån ett ämne kan du gå tillväga på två sätt. Under fliken ”Ämnestaggar” hittar du samtliga taggar. Om du till exempel är intresserad av att ni ska läsa noveller som behandlar ämnet ”familj” klickar du på den ämnestaggen. Då får du upp en lista:
För att få veta mer om vad varje enskild novell handlar om klickar du sedan på novelltiteln och då ser du också vilka andra taggar den novellen har. Du kan också börja från andra änden och välja en novell du är intresserad av. Utifrån ämnestaggarna på novellens sida kan du se vilka andra noveller du skulle kunna kombinera den med. Snubblade över ett blogginlägg om Myrios noveller i den gamla tappningen. Numera får varje prenumerant tillgång till samtliga noveller.
När man letar efter bra litteratur för tonåringar är det lätt att tänka att det måste handla om ungdomar. Men det behöver det ju inte alls alltid göra. Det finns ju en massa bra och roliga berättelser som inte specifikt handlar om tonåringar. Det kan till och med upplevas som ganska befriande att inte alltid behöva läsa om det som finns så nära i vardagen. En novell som jag jobbat med flera gånger är ”Bröderna Dad” av Marjaneh Bakhtiari. Den handlar om två gamla tjuriga bröder och deras inrutade liv (och en plötslig död) i en liten stad vid Kaspiska havet. Berättelsen handlar om sävligt åldrande i kontrast till kvick ungdom. Förutom att diskutera frågeställningarna som finns med i den interaktiva boken burkar vi leta upp Kaspiska havet på Google Maps för att se vilka länder som gränsar till sjön. Varje elev burkar också efter läsningen få fundera en stund över och hur hen önskar att den egna ålderdomen ska te sig, för att sedan skriva ner några meningar att dela med klassen. Det kan handla om var man vill bo, hur man vill leva och vem man vill vara som gammal gumma eller gubbe. Det är väldigt roligt att höra hur de tänker sig själva pensionärer. En del vill flytta hem till sina ursprungsländer. Andra berättar att de vill ha många barnbarn eller att de ska vara noga med att ha färga håret hela livet ut. Jag brukar göra samma reflektion själv och berätta att när jag blir pensionär vill jag dansa på varje ö i Karibien och att den fantastiska 80-åriga kvinnan i det här youtubeklippet är min förebild (kolla hela klippet så förstår ni varför). |
Myrios.noveller
|