En bra sorts ont av Martina Lowden
"En bra sorts ont" är en hudlös och mycket vacker novell om den första stora förälskelsen, den efterföljande hjärtesorgen och hur det kan gå när föreställningen om vad kärlek är, inte i första hand kommer från levd erfarenhet, utan från litteraturens värld. Novellen passar de flesta läsare.
Sammanfattning: Huvudpersonen berättar om hur Emma kommer in i hens liv. Det går fort. Det är passionerat och intensivt. Men redan från början blir skillnaderna mellan berättaren och Emma tydliga. Jaget gillar närhet och värme. Emma vill ha ovillkorlig frihet och komma och gå som hon vill. ”Jag är en katt, och katter är inga flockdjur, sa hon. De går för sig själva.” De skilda behoven av kärlek skapar en sned maktbalans i förhållandet och huvudpersonen väntar och väntar. Bästisen Ida representerar det sunda förnuftet. Hon kommer med raka och omtänksamma kommentarer om att man nog ska vara lycklig om man är kär, men berättaren citerar Ekelöf: ”Att älska utan att lida är icke möjligt”. När Emma går för att inte komma tillbaka faller berättaren ner i en depressionslik kärlekssorg. Vändningen kommer den dag Emma hör av sig igen och vill återuppta relationen. Det är så lockande, berättaren vill så gärna att kärlekshistorien ska få ett lyckligt slut, vill så gärna dras med i förälskelsens rus igen. Men hen vet innerst inne att förhållandet aldrig kommer att bli bra. Hen bryter med Emma. Sorgen är överväldigande men småningom ljusnar världen igen. Berättaren börjar planera för framtiden och funderar på att skaffa katt. I sista stycket blir läsaren medveten om att hela berättelsen är berättad för huvudpersonens nya kärlek. Ämnestaggar: tema kärlek 2.0, kärlek, olycklig kärlek, katter, monolog, klichéer Här kan du läsa om Martina Lowden. |